Mitt hjärta blöder
Gick in i en djuraffär idag och ångrade mig direkt. I en plastbur utan varken filtar eller leksaker, satt två små hundvalpar och såg ensamma ut. Först märkte de inte ens att jag sträckte ner handen, men när de väl förstod blev de jätteglada och kunde de inte slita sig. Usch, det gjorde så ont i mig att jag inte kunde ta dem därifrån! Jag frågade vad de kostade, bara för att, och fick till svar att jag kunde få dem för 15.000 won, alltså ca 100 kr styck. Näe, vet ni vad, jag ville bara köpa med mig hela rubbet. Hundar, kaniner, papegojor och undulater, till och med Hitler-katten (ja, det är ett fenomen http://www.catsthatlooklikehitler.com )! Skit samma, let's start a farm! Sedan kom verkligheten ikapp mig och jag insåg att jag blir utsparkad om jag ens tar med mig en brödrost hem. Istället kom jag att tänka på den där sången som jag och Helga gillade när vi var små. Och så klappade jag dem lite till, fällde en tår och gick därifrån med tungt härta.
Fågel i bur, fågel i bur, längtar du aldrig ut?
Frågar du så svarar jag då, ofta jag längtar ut
Hur kan du då sjunga så vackert och utan slut?
För att min bur, min lilla bur blivit min värld till slut
Fågel i bur, fågel i bur, längtar du aldrig ut?
Frågar du så svarar jag då, ofta jag längtar ut
Hur kan du då sjunga så vackert och utan slut?
För att min bur, min lilla bur blivit min värld till slut